Säätände

Det här med att vara småbarnsföräldrar, varav den andre jobbar i skiften kräver nog en hel del säätände för att allt ska rulla på smidigt. Speciellt nu när jag själv varit fast på annat håll. Som så många andra bloggare nämnt, är det ju ofta kvinnan i familjen som sköter om projektledandet, tyvärr. Tänk om även jag skulle få ett skiftesarbete i framtiden? Då borde vi nästan byta dagis, för tiden mellan 07.00-17.00 lämnar inte så mycket till att flexa. Men finns det ens svensk-/tvåspråkiga dagis för skiftesarbetares barn? Nå, inget aktuellt problem just nu dock, undrade bara lite högt.

Nå, nu har jag ju dessutom fixat lite hobbyn åt mig, som jag lite måste överväga huruvida jag ska fortsätta med eller inte. Går det att ha egna hobbyn som småbarnsförälder? Och hur orkar/hinner man? Samtidigt känns det ganska viktigt att ha något eget. Jag känner att jag inte täcks använda barnvaktkortet varje gång jag ska på vävkurs (Joonas har råkat ha kvällstur typ varje tisdag). Kören har jag helt skippat i höst, men tänkte testa på att ta Isla med på övningen imorgon. Kanske hon kunde va redo för det redan? Så gick jag ju med i föräldraföreningens styrelse. Springa borde man också. Wooot?

Idag fick vi dock en tidtabell för våra vävprojekt, så blir kanske lättare att skippa någon gång då och då, när man vet när man absolut bör vara närvarande.

Det galna är att Joonas och jag setts i vaket tillstånd senast på söndagkväll och nästa gång blir troligen på torsdag eftermiddag. Hohoh, påminner mig om när våra jobbturer i tiderna kunde ibland gå så totalt i kors. Samtidigt är jag ju så tacksam över att vi fick denhär veckan att rulla såhär smidigt.

Vi får eventuellt lite tumistid också i slutet av veckan, så det ska vi minsann njuta av!

IMG_2369.JPG

Annonser

6 reaktioner på ”Säätände

  1. Det där med att hela familjen ska nånstans på morgonen eller att alla ska vara placerade på olika ställen olika tider på dygnet är rätt hektiskt. Och jobb i skift kryddar definitivt soppan på ett helt speciellt sätt.
    Jag har i alla dessa år med barnen skippat allt som heter regelbunden hobby. Det är inte nån uppoffring för mig, jag har aldrig varit en hobbymänniska som brinner så mycket för nåt att jag vill vara på nåt visst ställe o utöva min grej nån viss tid o dag i veckan. Så på det viset är jag inte den bästa att kommentera. Men jag tror att man kan kombinera småbarn/jobb/skiftesarbete och hobby, om det är det man vill. Men då får man säkerligen vara beredd att jobba en del för det. Nu talar jag om att ordna barnvakter, hämta o föra barn o ha det stressigt innan man får sin stund för sig själv. För mig är också en av orsakerna att jag valt bort regelbunden hobbyverksamhet den att jag tycker det där med att organisera med barnvakter är såååå stressande och jobbigt, att jag hellre väljer att göra nåt för mig själv då det går smidigt att ordna. Jag njuter liksom inte av ”min egen stund” om jag måste jobba jätte mycket för att få det att funka. Om du förstår vad jag menar. Jag är till min personlighet så långsam, bekväm och blir lätt utmattad, att jag inte helt enkelt orkar.
    En annan nästan lika viktig orsak till att jag inte ordnat nåt regelbundet är att jobbet äter så mycket av min tid tillsammans med familjen, o jag är inte beredd att ge bort mer av vår gemensamma tid. Jag har såna barn som inte njuter fullt av att ofta hänga med andra. De är otroligt rutinfasta. De är sin mors barn :). Och så länge jag är en typ de vill hänga med, så har jag tänkt att jag också vill hänga med dem. O nu menar jag inte att för att man har regelbunden hobby, så väljer man att man INTE vill hänga med sina barn. Jag känner bara barn som ÄLSKAR att hänga med nån barnvakt o de är bara GLADA över nya intryck. Mina är int såna.

    Men summan av denna roman är att: JA jag tror man kan kombinera hobby och jobb och vardag om man har ett bra socialt nätverk, tål det där med att säätä och dessutom njuter så mycket av sin hobby att man verkligen vill och får ut det där man behöver av det! Så kör på du bara. Egen tid och eget liv är viktigt, säger hon som älskar sitt tysta stilla famlijeliv…

    Gilla

    • Tack för ljuuuvligt lång kommentar! Det är ju lite det, att jag känner att egen hobby är bort från den gemensamma tiden med Isla. Det var kanske annat när man bara hängde hemma hela dagen med henne, men nu när hon är på dagis så är det ju en annan grej.
      Jag är ju lite som du, njuter inte precis av säätände och fixande. Misstänker att jag ikväll också skippar kören pga lättja och kramas istället hemma med lillsötisen… Vi ska se!

      Gilla

  2. Jag har funderat mycket på det där med dagis redan nu. Sambon jobbar oftast ganska så bra 7-15 eller något sånt, medan mina arbetstider varierar mellan 9-19 och 15-19, ibland några ynka gånger har jag morgontur. Men jag vet aldrig tidigare än en månad före hur veckorna ser ut.
    Känns redan nu som att man måste fundera lite på hur man pusslar ihop det sen om några år. Känns också synd att jobba kvällsjobb så ofta med ett litet Pyre som säkerligen lägger sig en timme efter att man kommer hem. I o för sig kommer jag säkert ofta ha förmiddagarna hemma. Jag vill gärna vara hemma ett år åtminstone som hoitovapaa har jag planerat, att lägga en 9 månaders bebis till dagis känns HELT för tidigt. Men får se vad ekonomin säger, o får se hurdana system det finns på dagis… Men för att nu återkomma till din point här i inlägget o int bara svamla eget, så brukar det ju nog ordna sig. Man får väl räkna med att inte hinna på sin hobby varje gång man vill, men att ”slippa bort” nu som då bör ju varje förälder få 🙂

    Gilla

    • Jobbigt om du nu redan grubblar över praktiskt arrangemang, men känner igen mig själv i det. Mina kompisar jobbar båda i skifte och har sonen på sådant dagis, lär vara riktigt bra. Men tycker det ändå känns hurja att ibland sätta barnet på dagis övernatten… Jag tycker också 9 mån är helt för ungt, då upplever ju barnet värsta ”eroahdistus” dessutom. Men själv kände jag att 1,5 var just bra ålder!

      Gilla

  3. Ja det är svårt med egna hobbyn. Jag har skippat allt regelbundet, blir bara stressad av att försöka hinna. Går istället sporadiskt på gym, teater etc. Viktigast ändå att se till att man gör något ensam och med andra vuxna 🙂

    Gilla

    • Det är ju lite så, att det blir mest ett stressmoment. Sen igen behöver jag kanske något som sker regelbundet, annars är det lätt att det inte blir av.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s