What have we done?

Varför, varför hade vi så bråttom med att avstå från spjälsängen? Jag har på känn att vi äntrat en helvetesperiod…

Lyckades helt enkelt inte få henne att somna i nya sängen igår kväll, flyttade henne till spjälsängen där hon excorcist-vrålade och för första gången såg jag henne sätta foten över sängkanten. Så måste ta till hårda metoder och sätta youtube på iPaden och en potpurri barnsånger & -serier och först då lugnade hon ner sig. När hon till slut (nångång efter kl. 00) somnat, flyttade vi henne till nya sängen, lite för att testa hur morgonen går. Och djupt sov hon till 9:45, då vi hörde henne nöjt tassa omkring i lägenheten.

Men så kom dagssömnen… Lika omöjligt igen och till slut stoppade jag henne i spjälsängen och hoppades att hon skulle lugna ner sig. Så hör vi ett hemskt brak och hon ligger skrikandes på golvet, med skråmor i ansiktet. Fy fan, så skrämd jag blev och när Isla ganska snabbt lugnat ner sig, började jag gråta, både av att jag blev skrämd och för att jag hade dåligt samvete för att jag lämnat henne där. Blev ingen päikkäre, trots att hon somnade nästan sittande. I bilen slocknade hon sedan och under kvällen försökte jag följa med hennes beteende, att hon inte verkade yr eller ”tokkurainen”, som Google visste att berätta. Vi var på besök och hon hade kul som bara vad, så inget onormalt med det.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/0bd/76286968/files/2015/01/img_3692.jpg

Men nu är vi då hemma, klockan är 22.30 och hon totalvägrar sova. Spjälsängen är ju inget alternativ längre så den är ute ur rummet. Problemet är ju att hon aldrig somnat genom att vi nattat henne, kanske ett par ggr har jag vittnat henne somna i sängen, men annars brukar det bara inte funka. Hjälper inte att ligga brevid henne i sängen eller brevid sängen, att paja, sjunga eller hålla henne i famnen, så VAD ska vi göra?

Joonas’ väckarklocka ringer 04:30, min 07:00, jippii. Hoppas de långa dagisdagarna underlättar sovandet.

Annonser

16 reaktioner på ”What have we done?

  1. Oh no.. Våra kids har inte heller gått att natta så när de själva kom ur sängen har vi kört robotsystemet, dvs burit barnet tillbaka i sängen utan nån som helst ögonkontakt eller annan kontakt (hårt, jag vet), bara ramsat en ramsa som indikerar att nu är det natt. Vänligt men bestämt, om och om igen. Tar tre-fyra kvällar. Ju fler alternativ du ger henne, desto fler vill hon ha. Det är helvetiskt när man är inne i det men ger snabbt resultat. Kämpa på!

    Gilla

    • Låter som ett bra system! Vi hade så bra juttu tidigare när det va natisaga i famppun, tutten i munnen, flickan i sängen, en vaggvisa och nati nati. Ever since vi blev av med tutten har vi liksom blivit i en ond cirkel med en maaassa böcker och sånger. Vi måst bara skärpa oss!

      Gilla

      • Men vad gör man om barnet är helt hysteriskt och kastar sig omkring i sängen så hon gör sig illa? Jag kan ju inte lämna henne i sånt tillstånd (kunde kanske det förr men inte efter att hon kastade sig ner från sängen). Jag behöver nu goda råd asap, känner mig helt mållös…

        Gilla

      • Voi lillis och mamma med! svårt att ge smarta råd så här men jag tror det är viktigast att du håller dej super lugn (lättare sagt än gjort), sen tror jag också på att förklara för barnet, hon fattar ju så mycket ren. Finns det nåt som lugnar henne? Paja, sjunga, prata, krama, vadsomhelst som inte lämnar henne helt hysse. Testa nya rutiner helt enkelt och försök att visa att ni inte reagerar på hennes hysteri, hon känner genast av om ni är desperata. Jag kan tyvärr inte förklara det bättre 😦 prata tex bara genom att sjunga så märker hon nog att ni inte kommunicerar mer efter läggdags. Visa att ni är trygga och håll ut!

        Gilla

      • Tack! Nu förde jag henne första gången tillbaka och hon grät nog en stund men nu är det tyst!?! Fingers crossed. Insåg just att detta är vår första unikoulu…

        Gilla

  2. oj nej! Kämpa på. Jag tror också på Pias metod. Barn lär sig ju nog snabbt. Men eftersom hon kom ut ur spjälsängen så var det nog ändå rätt tid att byta! Tur Hubbe har kortare ben… Vi väntar nog lite till ännu. Vi har ju tuttavvänjningen att se fram emot inom kort har jag tänkt :/

    Gilla

    • Jo, det var som om hon fattade först iom nya sängen att hej, man kan ju komma ur sängen också. På dagis sade dom att dom undrat tidigare när hon kommer ur sängen när hon har så långa ben…

      Gilla

  3. Äh, vad tråkigt att det gick så där. Men månne det inte snart börjar löpa igen, ni verkar ju ändå ha haft fasta rutiner vid kvällsdags, Pias båda tips verkar bra tycker jag! Vi har nu också börjat träna på att effektivera våra läggande så att vi kan lämna honom ensam i rummet. Annars tog det nog inte mer än tre kvällar innan han slutade klättra ner från sängen. Men det krävde då att vi satt kvar i rummet, men det hade vi ju gjort också i spjälsängstider av egen dumhet. På dagssömnen somnar han nu på fem minuter i sängen men kvällen är en helt annan sak tydligen.

    Gilla

    • Hoppas även att dagisstarten gör sitt och att hon kanske är tröttare på kvällen. Vi kan aldrig vara i samma rum när hon ska somna, der e som hon sku få mer energi av oss då.

      Gilla

  4. I feel you! Det är bara o kämpa på o prova olika alternativ för att få fram vad som fungerar just hos er. Och vad som fungerar för att få Isla o förstå att det är läggdags och att det är inget som diskuteras! Själv märkte jag att det lättade om man inte är så hård på sigsjälv och tar varje kväll som en ny möjlighet. Om något inte fungerar en kväll så provar man följande sak nästa kväll, för att hitta det som fungerar! Och det lättar när man hör att MÅNGA har strul vid läggdags, speciellt vid det här skedet! Och att det inte finns en perfekt lösning! Prova er fram men var ändå konsekventa med vad ni gör. Bra blir det!

    Gilla

    • Det är faktiskt skönt att höra att även andra har krångel med denhär saken, var riktigt gråtfärdig och så jäkla trött igår. Hon somnade till slut mellan oss i vår säng (har ALDRIG hänt!) och så fick jag henne buren till sin säng. Men det ska nog inte bli en vana!

      Gilla

  5. Uga! Låter jobbigt. Jag tror också på robottekniken och den har vi tänkt köra vid behov. Men jo, att orka vara konsekvent några kvällar hjälper hoppeligen Isla att förstå juttun. Men det är så PERSEESTÄ för man är ju så trött själv 😦

    Gilla

    • Det e ju just så som det e, PERSEESTÄ! Speciellt för en kontrollfreak som gillar att saker går som planerat. Igår var annars också en lite tung dag just när hon störtat från sängen och inte sovit päikkäre. Hon var så tydligt övertrött. Ikväll börjar vi nattningen lite tidigare så kanske det inte går till mitt i natten igen. Hoppas det går bättre för er!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s