Vad hände?

Efter snart två veckors fajtande med sovandet om kvällarna (jep, fortfarande samma: hon är först lugn, somnar nästan, piggnar plötsligt till och vill börja leka, sen blir det hysteriskt och sen somnar hon av ren utmattning. Sen är klockan ren så mycket att man måste själv lägga sig.), somnade hon just till dagssömn, sådär bara!

Märkte att hon verkade lite trött, frågade om hon ville sova, tyckte mig få en nickning till svar, bar henne till hennes rum, hon ville själv släcka lampan, jag satte henne i sängen under täcket och hon stannade där! Hon vände genast om till ”uniasento”, dvs huvudet bort från mig, tittade snabbt mot mig och sade ”Bä bä” och så sjöng jag Bä bä vita lamm några gånger och pajade henne. Efter en stund låg hon så tyst där, så jag lämnade rummet. Tydligen hade hon inte somnat ännu, eftersom hon började prata och sjunga för sig själv, sådär som Isla normalt brukar. Men hon skrek inte. Och nu är det tyst. Musik för mina öron.

Antagligen kämpar vi igen ikväll, men detta bevisade att det finns hopp!

Mindes plötsligt häromdagen att jag faktiskt hade boken Somna utan gråt och grävde fram den. Men tja, känns som att den handlar mest om att få barnet att somna om när den vaknar på natten, så det kändes inte riktigt relevant för oss. Samma när Isla var baby och jag tack vare den boken fick panik över att det var något fel på min baby som sov 14h i sträck sedan hon var 1,5 månad gammal… Tänk så tokigt man kan tänka! Har dock förstått att boken varit till stor hjälp för många, som just kämpar med detdär vaknandet om nätterna.

2015/01/img_3726.jpg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s