DJ Esbobo goes tattoo

1997 tog jag en tatuering. Jag var 21 år och höll ett mellanår i Karis. Tatueringar hade vi talat om med min vän Micki redan en längre tid, vi skulle ta sådana direkt när vi fyller 18. Det gick några år, men så fick Micki chans att ta tatuering via en bekant så jag följde med och beställde själv tid till Duck’s Tattoo i stan, dit sedan Micki i sin tur följde med. Hade ingen klar vision om vilken motivet skulle vara, bläddrade igenom ett häfte och bestämde mig för en tribal som såg ut som ett hjärta. 

1997 var det inte så himla vanligt med tatueringar och den lilla tribalen väckte viss uppmärksamhet. Tog tatueringen i hemlighet från mamma och minns ännu den besvikna tonen i hennes röst när jag ringde och berättade att jag tatuerat mig. Hon hör väl lite till generationen ”endast horor och sjömän har tatueringar”, så can’t blame her. Men jag tror nog hon lite ändrade sig när hon såg den och kommenterade att den var riktigt nätt. 

  

Många sade åt mig att nu kommer jag att få en hunger efter fler tatueringar, men det hände inte. Förrän efter 10 år, då min kollega på det dåvarande jobbet hade en massa fina tatueringar och tanken om en ny tatuering vaknade. Hade dock inget klart motiv så det blev väl pga det.

När jag började på mitt nuvarande jobb, märkte jag snart att nästan varje kollega hade armarna fyllda med fina tatueringar och hungern vaknade igen. Tänkte även att detta kunde vara en 40-års present åt mig själv, lite i förväg. Funderade på motiv än en gång och plötsligt slog det mig: Bloggen har ju en header som är designad just åt mig! Frågade Pia om det var ok att jag använde hennes bild och det var det! 

Planen var först att täcka min smått pinsamma tribal, men ju mer jag tänkte på det, insåg jag att det är en del av mig och ville ha min nya bild på ett lite mer synligt ställe.

Igår var det då dags:

  
Stället var Tatuata vid Femkanten som var ett supercharmigt ställe, och Ella som tatuerade mig var jättetrevlig och duktig. I själva verket verkade hela personalen sympatisk och jag kände mig inte alls nålå eller inte tillräckligt ”rock-uskottava” som jag oroat mig i förväg. 

Ni får en bättre bild på tatueringen bara den lite lugnat ner sig. Synen i morse var denna:

  
Man kunde ju lätt få panik, men antog att det hörde till liksom. Efter duschen såg det redan bättre ut.

Annonser

En reaktion på ”DJ Esbobo goes tattoo

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s