Hashtag muuttaminen on p***eestä

Hörde någon gång att Top 3 mest stressiga livsförändringar i en människas liv är:

  1. En anhörigs död
  2. Skilsmässa
  3. Flytt

Har tidigare lite fnyst åt den tredje punkten, eftersom jag inte tyckte vår förra flytt alls var SÅ stressig. Men lägg till småbarnsfamiljeliv, mjuklandning på nytt dagis, skiftesjobb och lite press på jobbet så är soppan klar.

Jag är ett vrak. Eller vi båda är vrak, men vi har knappt sett varann de senaste veckorna pga jobbturer som går i kors. Vi har packat upp ensamma medan stackars Isla underhållit sig med iPaden på soffan. Tycker så synd om henne när vi inte alls bekanta oss med gården eller barnen som bor här, men flyttlådorna måste fås tomma asap. Försöker bara ta kramstunder emellanåt för att barnet inte ska bli helt utan uppmärksamhet.

Soffan är alldeles för stor (den ryms, men vi får piss i huvudet med hur trångt det blir), så nu håller vi på och säljer den (säg hep om du är intresserad!).

Men vi är på den ljusare sidan! Nedre våningens golv är målat, Islas rum ser ut som ett rum och det står torn av tomma flyttlådor på verandan. Det blir nog bra.

Annonser

Skillnaden mellan olika sociala medier

Igår spenderade jag ca. 5h i vårt blivande hem och målade väggarna i badrummet. Badrumsvägg är ett ganska utmanande projekt (kan berätta om det mer i ett annat inlägg) men slutresultatet blev kiva. Eftersom jag målade det hela ensam, men 4h sömn föregående natt, kände jag mig ganska nöjd och stolt.

Publicerade följande bilder både på Instagram och Facebook:


Nämnde även i bildtexten att vi ännu ska måla golvet med kakelfärg.

Instagram fylldes snabbt med kommentarer typ ”Spännande, berätta mer!”, ”Ser bra ut!” osv. medan första kommentaren i FB var typ: ”Lönar sig inte att måla golvet, färgen hålls inte.” punkt. Detta ledde till fler liknande kommentarer och visade sig att skribenterna hade erfarenhet av ett helt annat märke.

Visst kom det kivoga kommentarer också men överlag var det den negativa stämningen som blev kvar. Och nu ville jag bara ha en klapp på axeln, eftersom jag typ aldrig målat en vägg. Facebook är bra när man vill ha goda råd, men nu ville jag inte ha det.

Har ju redan konstaterar detta fenomen tidigare, men tyckte gårdagens statusuppdatering var så exemplarisk.

Flyttkaos

Flytten har officiellt börjat. Flyttlådorna har anlänt och vi lever i ett kaos. 100 lådor är ganska mycket, kan jag berätta. Men vi fyller dem med hurja fart.


…eller snabbare kunde vi ju fylla dem, men dethär att packa när det bor en 3,5-åring i huset är en utmaning i sig. Därför har vi försökt börja i god tid. Lite ångest har jag nog över hur tiden kommer att räcka till. Men månne det inte fixar sej. Det måste fixa sej.

Har gått igenom mina gamla lådor med grejer jag velat spara. En massa skräp har jag slängt men ack vilken nostalgitripp! Ett litet urval:

Tidningar jag gett ut i lågstadiet

Föredrag på OH


Autografer efter en inspelning av Kymppitonni.

Modellade lite för en körfestival

Min franskabok

Mitt VIP-kort till favoritklubben på 90-talet


Karaoke-skiva från Ungern

Radhuslängtan som blev sann

Ni minns att jag i början av sommaren nämnde om min Radhuslängtan? Lite efter det gick vi för skojs skull och kollade på en radhuslägenhet (som visade sig senare vara way out of our league och såldes dessutom ganska fort efter att vi sett den). Mäklaren var jättetrevlig och det blev tal om att göra ett arvode på vår lägenhet, så följande vecka kom hon på besök till oss. Hon konstaterade att området vi bor på inte är så populärt just nu och att juli är en svår månad att sälja, men vi tänkte att what the heck, vi kollar om det ens finns intresse. Hon föreslog ett pris, vi föreslog ett lite högre pris och bestämde oss att testa med det.

Mäklaren ansåg att vi inte behöver någon stylist, men att vi har väldigt mycket grejer och måste lite tömma hemmet inför fotograferingen. Vi städade som vansinniga men fotografierna blev snygga och en vecka senare skulle det vara visning i vår lägenhet.

Jag befann mig i Seinäjoki på arbetsresa, Isla på landet med farföräldrar så Joonas bestämde sig för att under tiden gå på några visningar. Han ringde mig genast och sade om en parhuslägenhet: ”Wow!” och fick direkt bra vibbar av den. Det var även tal om med mäklaren att jag skulle komma o kolla på den senare.

En vecka efter vår första visning fick vi ett samtal: Vi hade fått ett bud på lägenheten och fullt pris dessutom! Det fanns ju inga andra alternativ än att godkänna budet! Samtidigt fick vi en enorm stress över att hitta ett hem åt oss…

Vi befann oss på Kimitoön för att fira semester, men hjälpte inte annat än att åka till stan, besöka banken och fixa några visningar till dessa dagar. En av dessa var parhuset som Joonas varit o kollat veckan innan. Vi fick grönt ljus av banken och satt in ett bud… som avvisades. Vi fick ett motbud som vi sedan beslöt oss att godkänna och typ 5 minuter senare ringde mäklaren och gratulerade oss för att vi fått lägenheten!


Vi var så lättade över att vi fick detta fixat innan Stockholmsresan så vi inte behövde grubbla på den saken under resten av semestern.

Lite hjärtklappning åstadkom Nordea (köparens bank) dagarna innan vi skulle sälja lägenheten pga banktjänstemän som var försvunna och aktiebrev som var gjorda med mitt fd för- och efternamn, men på fredagen fick vi lägenheten såld. Och det var så skönt att sälja lägenheten åt en person som verkligen behövde just denna lägenhet pga barnens skola i grannhuset och uppskattar lägenheten som den är (påpekade även att det är ett plus att vi lyssnat på bra musik där, med hänvisning till Joonas’ Coheed&Cambria-blus, som han hade på sig i banken, haha!).

I måndags köpte vi sedan parhuset och om ca en månad flyttar vi! Efter att ha talat med säljarna fick jag jättebra feeling över vårt blivande hem, husbolag, grannar och område.


Direkt efter att denna bild togs, kröp jag under täcket och började kurera min flunssa, som bröt ut typ direkt efter att vi steg ut ur banken…

”Koti kuin karkki”

Radhuslängtan jag nämnde om tidigare blev tillräckligt stor och sedan torsdagen är vårt härliga hem till salu! Hoppsan! Första visningen är på tisdagen och vi hoppas så innerligt att nån överhuvudtaget kollar på lägenheter o juli (I know, tidpunkten är ju så opraktisk).

Älskar fortfarande vår personliga lägenhet och läget är helt perfekt, så ifall du skulle råka vara intresserad av den, säg till så kan jag skicka länk till själva annonssidan.

Vårt hem har nog aldrig varit så städigt och tomt på grejer som innan de kom och fotograferade så jag passade på att knäppa några bilder själv.