Jag förstod inte att det skulle vara så tungt

Efter två sköna dagar på stugan, blev det dags för mig att stiga på bussen mot Helsingfors. Det hela var lite håsigt, så hann bara snabbt pussa Joonas och Isla och medan jag steg på bussen, verkade Isla förstå att mamma nu på riktigt var på väg igen. När man sedan lämnar en sådan här syn för att vara ifrån varann i sex dagar, är det inte svårt att gissa att även mamma satt och grät i bussen:

  
Dessa känslor överraskade mig totalt. Jag menar jag har ju varit med om att Isla börjar gråta när jag går ett antal gånger, men nu kändes det extra tung. Säkert en blandning av dåligt samvete, oro och saknad. Känner ju redan dåligt samvete över att jag hinner vara så lite med Isla när jag kommer såpass sent från jobbet och samtidigt känner jag en oro över hur hon upplever det att mamma är borta så mycket. Nu redan märker man att det är pappa som gäller lite mer, eftersom de spenderar lite mera tid tillsammans även om vardagarna. Och då jobbar jag ju oftast helt normala kontorstider. Jag menar inte att jag skulle vara avundsjuk, inte alls! Men kanske ni förstår vad jag menar?

Inser nu hur jag inte hade en aning om vilka alla känslor moderskap innebär, innan jag själv fick barn.

Men som sagt, fick tanka kärlek i form av en massa kramar och pussar i två dagar, hoppas på att orka med energin av detta.

   
 Hade tur med att få ha en sandstrand helt för oss själva.
   
    
 Plåtbröd i Pub Niska.

Annonser

Vart ska en barnfamilj resa på vintern?

Jag är ju enormt ivrig över att ha ett jobb nu när min utbildning snart tar slut, men samtidigt börjar en liten ångest krypa på i och med att jag inte i år kommer att ha något sommarlov över huvudtaget. Och just nu är det enda folk talar om sommarlov och ALLA frågar mig hela tiden: Kommer du att ha nåt sommarlov alls? Nej, men jag har ett JOBB som jag gillar. Klen tröst just nu faktiskt.

Det jag tror jag behöver just nu är att boka en semesterresa till vintern, så vi har nåt att se fram emot. Tror det skulle hjälpa lite att orka. 

Och det är här ni kommer in, kära bloggläsare: Tipsa mig om bästa resemålet med en (på vintern) 3-åring, gärna även hotell och tidpunkt på året.

Senast var vi ju till Fuerteventura, som har funkat ok först på tumis och senare med en nyss fyllda ettåring, men vågorna är lite väl höga och blåsten lite för kraftig där för att kunna mysa på stranden. Lanzarote funderar vi på, men finns det nåt annat guldkorn vi borde veta om? Gärna med uppvärmd pool då, det hade vi INTE senast, brrrr.

Jestas, vilken liten loppa Isla var på vår senaste resa:

  

     

Sommarjobb

Känns som att jag konstant ursäktar mig för att bloggen inte får den uppmärksamhet den förtjänar, men det händer så himla mycket hela tiden. Bra saker visserligen, så det är ju tur i alla fall. 

Först och främst fick jag bekräftat att jag får sommarjobb på firman jag nu gör min praktik på. Och DET är jag så glad över, eftersom det känns som om min erfarenhet inom kundservice och kulturproducentstudier äntligen kombineras på ett bra sätt, miljön känns bara så rätt för mig.

Självklart skulle det vara skönt med sommarlov och jag vet att jag vid något skede på hösten/vintern kommer att känna av detta, men just nu är prioritet nummer 1 att få ett jobb jag trivs med och lite ”riktig” lön. Det var ju liksom huvudsaken med utbildningen jag går just nu. Joonas är ju ledig hela juli, så han kommer antagligen att spendera lite tid med Isla på stugan och som tur åker det ju bussar dit. Så jag tror nog det blir riktigt bra. Och eftersom dagisrumban faller bort i juli, är där ett stressmoment mindre. Skönt.

När vi för en vecka sen åkte direkt från mitt jobb till flygfältet på tumis, fanns det alltså orsak till att besöka Wine & View-baren och fira både det och vår Stockholm-weekend med lite bubbligt.

  

Aina mun pitää

Just nu går delar av Pertti Kurikan Nimipäiväts Eurovisionsbidrag även att anpassa i min vardag:

Aina mun pitää nukkua

Aina mun pitää herätä

Aina mun pitää käydä suihkussa 

För jag tycker det är det enda jag gör. Förutom går på jobb då. På kvällen måste jag ladda kaffekokaren klart, förbereda allt inför morgonen, duscha, och så hinner vi kanske se ett avsnitt av Modern Family innan det igen är dags att gå och lägga sig. Och ändå går jag för sent och lägger mig, eftersom nattsömnen blir helt för kort, för att vara tillräckligt för mig. Tur är att det är så kul på jobbet, så jag känner mig motiverad att stiga upp. För jag förstår bara inte vart all tid försvinner? Jag har inte varit ute och joggat igen på flera veckor eftersom tiden bara inte finns för det och DET stör mig, eftersom ryggen nu igen börjar bråka i brist på motion.

Ok, jag har skaffat mig en mycket tidskrävande hobby i och med vävningen (mer om det i ett skilt inlägg), som tar bort mycket av fritiden, men visst är det ett pussel denhär vardagen. Har inte träffat en enda vän på kaffe/drinks i en evighet och saknar det. Måste skärpa mig.

Ni kan tänka er att jag ser enorm mycket fram emot våra små tumisgetaways med Joonas i maj: Först till Stockholm på dop och senare på månaden romantisk kryssning med Viking Grace. Maj-månad får annars också lov att bli den mer sociala månaden!

Keikkasällskap sökes!

Scrollade igenom Instagram i morse och det var rätt så många bilder från gårdagens Tavastia-keikka.

Jag älskar ju att gå på keikkor, det har nästan alltid varit så, att istället för klubbar har jag gått på keikkor. Men ja, situationen förändras ju lite (eller ganska mycket) efter att man får barn. Visst försöker vi hålla oss aktiva på keikkafronten, men eftersom Joonas är mitt främsta & trogna keikkasällskap, kräver det alltid barnvakt.

I och med min nuvarande praktikplats skulle det dessutom nu vara extra viktigt att jag skulle försöka aktivera mig. Så kan inte du säga hepp nästa gång du är påväg/funderar på en keikka? Kan inte lova att det lyckas (pga att jag som sagt är gift med en som skiftesarbetare, men jag lovar att i alla fall försöka mitt bästa.

Dagisgallup

Vilken tid stänger ditt barns dagis? 

Vårt stänger redan kl. 17:00, vilket enligt mig känns lite tidigt. Men det kanske är en helt normal tid? 

Det är ju ganska normalt att man jobbar 9-17 och då går det ju inte alls ihop. Nu har vi ju turen att Joonas jobbar i skiften, så han har ganska ofta möjlighet att söka Isla. Så vi kör med jag för, han söker. Men ibland råkar det sig att hann jobbar kvällsturer och då blir det alltid lite säätände för min del för att kunna gå från jobbet kl. 16 istället för 17. Och nu är jag ju på praktik och jobbar kortare dagar, hur blir det sen när/om jag jobbar heltid?