Flyttkaos

Flytten har officiellt börjat. Flyttlådorna har anlänt och vi lever i ett kaos. 100 lådor är ganska mycket, kan jag berätta. Men vi fyller dem med hurja fart.


…eller snabbare kunde vi ju fylla dem, men dethär att packa när det bor en 3,5-åring i huset är en utmaning i sig. Därför har vi försökt börja i god tid. Lite ångest har jag nog över hur tiden kommer att räcka till. Men månne det inte fixar sej. Det måste fixa sej.

Har gått igenom mina gamla lådor med grejer jag velat spara. En massa skräp har jag slängt men ack vilken nostalgitripp! Ett litet urval:

Tidningar jag gett ut i lågstadiet

Föredrag på OH


Autografer efter en inspelning av Kymppitonni.

Modellade lite för en körfestival

Min franskabok

Mitt VIP-kort till favoritklubben på 90-talet


Karaoke-skiva från Ungern

Annonser

Så mycket siistigare

När jag i januari fyllde år, fanns det bland alla gratulationskort ett med lite kryptiskt innehåll. Förstod att någon överraskning var på kommande. 

För en tid sedan kom det ett brev på posten:


Med fanns instruktioner om att befinna sig vid steissin lö 28.5. kl. 12:00. Spännande! Nästan som inför polttarna! Visste ju naturligtvis vem som var bakom detta men inget om programmet. Såg dock fram emot att spendera en hel dag med just det här gänget.

Lärde känna de här tjejerna 1997 (I lite senare, kanske 1999?), och speciellt under studietiden och efter det var vi ett oerhört tajt gäng. Sen har livet fört oss åt lite olika håll, men så blir det ibland.

Det blev en riktig trip down memory lane i äkta Så mycket bättre-anda där jag påmindes om många fina detaljer från vår gemensamma historia:

Piknik i Kajsaniemiparken, Scandinavian Music Group och Asian Dub Foundation i Maailma Kylässä-festivalen, en spellista gjord speciellt för mig, olika tips om följande programnummer, små uppdrag – som att blanda Ragnar-drinks & minnas alla Top 10 listor som Wayne & Garth hade (som Bands that sound like deceases) – middag i mina gamla hoods i Berghäll, en klassisk öl vid postlådan dit Lostarens kö brukade nå, en sväng via Bones för att se hur stället ändrats bara för att konstatera att vi inte längre passade in där, snabbt till Loose där vi dansade till kl 04 (när hände det senast?!?)! Jösses!


Så tack finast girlsen för en oförglömlig dag/kväll/natt, puss!

Kom hem 10 minuter innan Joonas steg upp för att gå till jobbet…

Eurovisionsveckan

Eurovisionsveckan är här, woop woop! På fredagen flyger vi till Stockholm och jag ser helt otroligt massor fram emot att få hänga i ESC-bubblan i några dagar. Planer finns att besöka bland annat Eurovision Village på Kungsholmen och ESC-utställningen på ABBA-museet. Vi har ju biljett till Family Show på lördagen och var vi ser finalen vet jag inte ännu. Men fast det skulle vara på hotellrummet så stör det mig inte!


Extra intressant är ju just årets ESC, pga att det var i just Globen jag senast såg evenemanget live. Men då rusade jag från ett seminarium i Göteborg till Stockholm samma dag och kan inte minnas att jag på något sätt upplevde ESC-stämningen i gatubilden då. Förutom att det spelades Roger Pontare från typ varje fönster när vi promenerade till Globen. Kanske det bara ordnades mindre runt ESC då?

Jag undersökte ju just den produktionen ganska noggrannt efteråt och det året fick en speciell plats i hjärtat. Blev riktigt inspirerad att gräva fram mitt slutarbete igår:


Men innan Stockholm kommer ju semifinalerna! Och som bekant brukar jag ju presentera mina favoriter här på bloggen, så även i år. Stay tuned alltså!

Julkalendern resumé 

Tack om ni orkade följa med årets julkalender. Kände själv att det var härligt och viktigt att just nu få så många betydelsefulla låtar samlade på en lista, och att berättelserna som är förknippade med låtarna finns här på bloggen. 

Inser, att det att jag om några veckor fyller 40 är en milstolpe i mitt liv och det naturliga är att jag grubblar lite kring det. Och det sköna är att märka att jag har det ganska bra just nu, faktiskt.

Här ännu alla låtarna i en och samma video:

Lucka #24

Som det kommit fram under denna resa, så har jag haft mycket otur i kärleken genom åren och trodde länge att jag nog aldrig kommer att träffa någon som orkar med mig. Men hoppet försvann aldrig och när jag äntligen slutat söka, dök Joonas upp, när jag minst anade det. Han hade visserligen funnits på ett hörn genom åren, utan att någondera av oss hade noterat den andre.

När man träffar någon i ”mogen ålder” (jag var 32), vet man ganska bra vad man vill ha. Och allt gick ganska snabbt: Under ett år efter att vi träffats köpte vi ett gemensamt hem, två år senare gifte vi oss och ett år därpå blev två tre. Joonas har en förmåga att introducera musik åt mig, som kanske inte är direkt hans musiksmak men som han tror jag kunde gilla och oftast har han rätt. Hello Saferide var en av dem. Alla snackade om Säkert just då, men iaf jag visste inte att Annika haft ett engelskspråkigt projekt tidigare.

När vi hösten 2011 skulle gifta oss, hade vi bestämt oss för att det skulle vara en bröllopsdans, inte -vals. Men så råkade Get Sick Soon passa med sina ord och var dessutom en vals! Perfekt!

Lucka #23

Kanske inte ett så överraskande val för den som känner mig… I januari 2012 åkte vi på bröllopsresa till Nya Zeeland. När vi planerade resan fick Joonas reda på att Bret McKenzie från Flight Of The Conchords även hade en ukulelegrupp, som heter The Wellington International Ukulele Orchestra. Kollade några videon och charmades totalt av deras meininki och speciellt den fantastiska humorn.

Att de sedan råkade ha en keikka på en vingård i Nelson just när vi befann oss i Wellington gjorde ju inte saken sämre precis. Det var ett visst äventyr att ta sig från norra till södra ön, hyra bil och köra i kolmörker, missa färjan tillbaka och övernatta på motell. Men det var så värt det! Hade chansen att tala med bandmedlemmarna efter keikkan o visade sig att en av tjejerna diggade många finska bänd, bl.a. Circle. I Wellington köpte jag min ukulele från samma affär där bandet köpt sina ukulelen och fick höra många smaskiga historier om dem och Jemaine från FOTC. Gotta love them kiwis!

Varför just denna låt? Jo, för ganska exakt ett år senare befann vi oss i en förlossningssal i Jorv och lyssnade på WIUO och jag har en vag minnesbild att det var just Boogie Man som spelade stunden då Isla föddes. ❤️

Lucka #22

Våren 1995 uppträdde 22 Pistepirkko på vår ABI-kryssning. Om jag minns rätt, uppträdde de vid midnatt och promillehalten var vid det skedet såpass hög att jag efteråt inte mindes värst mycket av keikkan. Köpte Rumble City La La Land efteråt och under Ooh My Head fick jag plötsligt en flashback och såg klart en bild hur Nina och jag står helt framme vid scenen och diggar.
Bändet var ingalunda en ny bekantskap, eftersom jag sett videon till Birdy många gånger på MTV Europes alternativa program 120 Minutes. Tror den t.o.m. vann en Video Music Award ett år, lååååångt innan evenemanget blev en stor gala.

När jag efter studenten flyttade till Österrike, tog jag skivan med och den imponerade på många av mina kolleger där. Lärde mig även i det sambandet att nyckelpiga är på tyska Marillenkefer, men prickarna hade inget eget namn, som på finska.

När Asko Keränen hade sin utställning i höstas i Tiketti Galleria och vi fick höra honom berätta om hur de turnerat runt Europa just då, väcktes många minnen till liv igen.