Tammerfors i mitt hjärta

Efter två månader i Tammerfors (eller nåja, känner väl att jag hunnit hänga i staden bara typ en månad), inser jag att det är en ganska begränsad del av staden jag känt till från tidigare. Före mitt nuvarande jobb hade jag inte besökt staden många gånger. Och hade jag gjort det, var det ganska snabba besökt med tydliga resemål, som Särkänniemi eller Näsinneula.

Via jobbet har jag nu ganska många år deltagit i Musiikki&Media -dagarna i Tammerfors. De sker i början av oktober, då det börjar vara mörkt och kallt och området man rört sig har kretsat starkt kring järnvägsstationen, från hotellet till Torni, till någon random restaurang och så Klubi på kvällarna. När vi de senaste åren besökt Tammerfors utanför jobbet, har vi kanske utvidgat besöken till Finlayson-kvarteret och Muminmuséet men inte så mycket mer.

Så flyttade vi till Amuri, helt på gränsen till Pyynikki och en helt ny värld öppnades. Mysiga kvarter med härliga hus och orkar och nära till både Pyhä- och Näsijärvi. Är helt sjukt nöjd. Och som jag tidigare sagt: uppskattar stort att man kan gå överallt, även till centrum.

Många har kommenterat på Instagram att vi minsann undersökt staden effektivt. Men jag känner att det kanske varit nödvändigt, speciellt för Islas del, som haft det lite tungt med alla förändringarna. Tammerfors gillar hon i alla fall och har stora planer för alla som hälsar på oss…

Här följer några tips:

Arbetarmuseikvarteret i Amuri / Amurin työläismuseokortteli

Tallipiha

Tiitiäisen satupuisto

Pyynikki simstrand med omgivning (dvs där jag joggar)

Huvudbiblioteket Metso

Här trivs speciellt Isla. Och utbudet av svenskspråkiga böcker är förvånansvärt stort.

Alla ovan nämnda finns alltså helt i grannknutarna! Sen bör man inte heller missa följande:

Finlayson Art Area

Vapriikki – museicenter

3D Crush Café aka Pupukahvila

Kehräsaari

Lasten Kulttuurikeskus Rulla

Muminmuséet i Tammerforshuset

Kanske detta räcker för denna gång? Men ja, funderar du på ett resemål i Finland, ge gärna Tammerfors några dagar och ta dig lite utanför spårvagnsbyggområdskaoset i centrum, upptäck nya områden och låt dig charmas av stadens avslappnade charm!

Annonser

Nästa hållplats: Tammerfors

I sommar blir det 10 år sedan jag slog mitt pick och pack ihop med Joonas och gjorde något jag ALDRIG tänkt mig göra: flyttade från Berghäll till Esbo. Livssituationen var sådan att det aldrig blev någon kris, utan jag trivdes förvånansvärt bra i Esbo. För tre år sedan gjorde vi sedan något ingendera av oss någonsin hade tänkt sig göra: Köpte en lägenhet i ett parhus! Plötsligt hade vi en gård att sköta om, snö att skotta och vi trivdes riktigt bra med det, trots att tiden inte alltid riktigt velat räcka till. Men jag flinade ofta när jag vaknade till att jag plockade ogräs från blomrabatten med trädgårdshandskar och fick lite kicks av det. Det hade jag då inte kunnat tänka mig ens i min vilda fantasi när jag bodde i urbana Tölö eller Berghäll.

  • Men så händer Lifvet och man måste börja fundera på hur vi ska lösa framtiden. Det visade sig att vi båda funderat på att det skulle vara kul att pröva på att bo i Tammerfors – det verkar ju som en så mysig stad. Vi har vänner där och har lärt känna staden lite bättre under de senaste åren och charmats totalt av den. Samtidigt hade huvudstadens hektiga och stressiga stämning börjat störa mer och mer och när någon sade att promenadtakten i Tammerfors är lite långsammare, konstaterade vi att det låter helt PERFEKT!
  • Isla kommer annars också att gå igenom en stor förändring när hon i höst byter från dagis till förskola och hennes nuvarande kompisar kommer att börja i olika förskolor, så det är nu om någonsin vi bör prova på detta. Vi har processat tanken sedan jul och blev mer och mer övertygade om att detta är något vi bara måste göra.
  • Vi kommer alltså att flytta till Tammerfors i sommar!

  • Vi är helt sjukt ivriga över detta, hittade en härlig, nyrenoverad lägenhet som är ca. 450 m från Islas skola och vi bor på promenadavstånd till typ det mesta. De flesta vi berättat om idén har varit superivriga över tanken och varit oerhört förstående. Förvånansvärt många har i själva verket funderat själva på att flytta dit! Men visst finns det de som inte riktigt förstår vårt beslut och vi får kanske inte det stöd vi behöver just därifrån… Och det är jäkligt synd. Vi ser ju detta som en ”ny början” och det är nog exakt det vi behöver just nu.
  • Visst skrämmer det mig att lämna vårt stödnätverk här i huvudstadsregionen, just som vi fått byggt upp ett så bra system. Men andra har också klarat sig med barn medan föräldrarna och släktingarna bor i andra städer, så månne inte vi också kommer att göra det! Och Tammerfors är ju inte SÅ långt borta trots allt.
  • Jag har ju tidigare erfarenhet av att flytta till ny stad / nytt land (förre gånger in fact), men det blir ju en helt annan grej när man är en familj med barn, finns så mycket annat att ta hänsyn till.
  • Isla är som tur ivrig över att flytta nära Särkänniemi (!), hon var med och valde lägenhet och frågade många ggr om vi kan flytta till Tammerfors. Och det känns skönt.
  • Det blir nog bra. Jag har en stark känsla över att det blir bra.
  • Hurdant förhållande har du till Tammerfors / hur upplever du staden? Känner du någon där? Speciellt med barn i den svenskspråkiga skolan.
  • Nya utmaningar gällande hudvård

    Det senaste året var nog en utmaning när det kom till att behålla självförtroende vad gäller utseende. Tur att man är så pass ”till åldern kommen” att det kanske inte stressar en så mycket som det kanske gjort som 20-åring.

    Först hade jag problem med läpparna, som drabbades av svår exem men det tog lång tid att få dem bra. Och helt bra är de inte ännu heller, det är nog ett mysterium vad som ligger bakom det. Misstankar on herpes och svamp har behandlats, men inget bekräftats. I våras drabbades Isla av löss i tre omgångar, så även jag. Eller jag vet inte egentligen hur många ggr jag råkade ut för dem eftersom Joonas hade en massa kvällsjobb under denna period och jag hade alltså ingen som regelbundet kollade mitt hår. Jag kan berätta att man inte känner sig värst attraktiv när man hittar löss eller ägg i eget hår. Fy fan!

    Och sen kom den förbannade perioraldermatiten som påverkat mig starkast och jag har emellanåt känt mig så ful och olycklig. Men i och med den har jag lärt mig ganska mycket om min hud och bekantat mig med en helt ny värld: naturkosmetik.

    Jag började ju med DMK-produkter som jag köpte från Rebel Helsinki, och har varit riktigt nöjd med dem. Men nu har jag försökt hitta alternativa produkter, som skulle vara lite mer skonsamma för plånboken, samt lite lättare att få tag på just då när man behöver dem. Väldigt mycket hittar man i t.ex. Ruohonjuuri men en mycket positiv ny bekantskap har varit TwistBe i Kampen. Personalen är oerhört kunnig och tar sig tid att fundera på vilken produkt skulle kunna passa just en. Och de har t.o.m. kategoriserat perioraldermatit som en hudtyp och listat produkter enligt dem.

    Nu senast introducerades jag till ett märke som heter Olivia Klein. Eller jag har ju noterat att namnet dyker upp med jämna mellanrum när det talas om känslig hud, men hade ingen aning om att märket var inhemskt. Även i detta fall är grundaren av märket en person som själv lidit av hudproblem och därifrån fått motivationen att grunda en egen produktserie. Det fina med Olivia Kleins produkter är att man har möjlighet att få pengarna tillbaka på TwistBe ifall man t.ex. skulle få en allergisk reaktion eller det inte annars passar ens hud. Vet inte om detta gäller OK-produkterna i allmänhet eller om det bara är i TwistBe. Bra hur som helst, tycker jag som lätt kan få allergiska reaktioner av nya produkter.

    För en tid sedan fick jag en testerförpackning på Lumenes serum av deras nya serie Harmonia, som lär vara till 95-99% ekologiskt. Serumet kändes bra, men ville inte hitta den i någon affär, förrän jag upptäckte den vackra förpackningen på Silja Line! Fuktighetskrämen från OK räcker inte helt till att fukta min vinterhud, så har blandat i lite serum i krämen.

    Som tillägg har jag lagt till Flow Cosmetics Organic Rose Water som ansiktsvatten, den känns riktigt fräsch och lugnande.

    Är lite ängslig över hur huden kommer att reagera under vår solsemester i april. PODen har ju klart blivit triggad alltid av solen och värmen. Om det dock är något jag lärt mig är det att inte vara en sekund i solen utan hög solskyddsfaktor i ansiktet! Bör erkännas att det är en grej jag kanske tidigare slarvat med lite…

    Tammerfors, jag gillar dig!

    Har de senaste åren besökt Tammerfors främst på jobbresor och då har Musiikki&Media -kongressen och Lost in Music -festivalen pågått i staden och stämningen är kanske en annan. Men jag får varje gång känslan att oj, så jag diggar den här staden, det är någon speciell stämning som rår där och när jag under senaste året lärt känna en del Tammerforsbon kan jag bara konstatera att de är ju för fan alla supertrevliga!

    En längre tid har vi även talat med Joonas om att vi borde besöka stan med Isla också, så istället för kryssning till Stockholm, beslöt vi oss för att i sommar satsa på två nätter i Tammerfors istället. Egentligen hade vi redan bokat rum på Sokos Hotel Torni i februari, men fick konstatera att vår budget inte räckte till det just då.

    Men Torni var ett måste denna gång också och vi hade turen att få ett rum på 21:a våningen. Hotellet är så fantastiskt beläget, helt brevid tågstationen, fast ändå på den ”lugnare sidan” av spåret (trots att vi kom med bil) och Tullitori med sina mysiga restauranger och klubbar. Och Tammerfors är ju annars också passligt litet/stort så man kan röra sig till fots där.



    Första dagen satsade vi direkt på mat i Ravintola Telakka, där jag ätit en gång tidigare. Fick sällskap en stund av min lokala kompis, vilket var extra kul.



    Ett måste var det nyöppnade Muminmuseet i Tampere-talo. Pga min bakgrund i muminbranschen hade jag ju sett största delen av verken tidigare (har besökt museet som tidigare fanns i samband med biblioteket i Tammerfors), men gillade vilken värld de skapat omkring dem och gjort utställningen lite mer barnvänlig. Bilder fick man inte ta på själva utställningen men rekommenderar den varmt!



    Väl inne på museets toalett insåg jag att jag satsat på en Lilla My -frisyr, trots att hon är figuren jag antagligen gillar minst i Muminberättelserna…

    Från Tampere-talo traskade vi vidare till Pikku Kakkonens lekpark, där Isla trivdes en god stund och visst kände även vi oss lite nostalgiska där. 



    Brevid oss forsade Tammerkoski, så vi tänkte att vi tar en snabb sväng där ännu, innan vi återvänder till hotellet och det blir dags för nattning. Överraskades dock av en regnskur, så hängde en längre stund ”Tammerkosken sillalla”, hö höh.


    Väl vid hotellet råkade Joonas’ kompis ringa och han gick tillbaka till Telakka, vilket passade mig bra, eftersom jag hade planer för följande kväll. Rättvist så! Läste Koiramäki-bok åt Isla och hon slocknade ganska snabbt under denna estetiska lampa:


    Själv undersökte jag hotellrummet och hittade till min stora glädje barock + tofflor! De som känner mig vet hur jag uppskattar badrockar på hotellrum.

    Torsdagen spenderades huvudsakligen i Särkänniemi, dit vi åkte med turisttåget som åkte från hotellet. Praktiskt med lite Tammerfors-sightseeing samtidigt och planerade redan ta en runda med den när vi skulle åka tillbaka. Vi var framme först 14-tiden och blev snopna när det meddelades att sista tåget tillbaka åker redan 16:30. Vi var ju definitivt inte klara med Särkänniemi tills dess!

    Vi tog elämysranneke åt oss alla, eftersom avsikten var att njuta av helahoiton medan vi var där. En trevlig nyhet för oss var förnyelsen av hemdjurdgården till Koiramäki, baserad på Mauri Kunnas’ klassikerböcker. Råkade även vara där passligt, så att vi hann se en föreställning med figurerna ur böckerna.


    I Särkänniemi upptäckte vi också hur mycket vår flicka vuxit, längden räckte till många apparater och hon sprang modigt från apparat till apparat och bara tjöt och skrattade av njutning. Ensam vill hon dock ännu inte åka, så det blev huvudsakligen min uppgift att åka med henne – vilket jag inte alls klagar över!


    Självklart måste man besöka även Näsinneula när man är i Tammerfors. Men den kändes inte alls lika magisk efter vårt hotell…

    På kvällen fick jag uppleva något stort: Twin Peaks NightKlubi. Är ju ett stort fan av Twin Peaks och följer med iver med de nya avsnitten varje måndag, så blev oerhört glad när jag hörde att Klubi skulle ordna denna temakväll och att jag skulle råka vara där just då!

    Stämningen var fantastisk, en screen i salen med klipp från TP, gjorda just för denna kväll för att passa musiken, röda gardiner/ridåer, gyllene spad, gran med stroboljus bakom och Wanted-skyltar med BOB.  Älskade hur folk hade satsat på klädseln (kolla bilderna på eventet!), där fanns allt från Dr. Jacoby och Log Lady till Lucy och Josie Packard. Som tur såg jag ingen BOB, men insåg att Woodsmen:en är minst lika skrämmande, och dem fanns det många av! Tur att de snälla arrangörerna höll mig sällskap, hade kunnat bli lite väl skrämmande annars. Och fick höra att min iver även boostat dem att ordna det hela. Det blev jag glad över! Det gjorde mig även glad att det var en sådan publiksuccé, på en torsdagkväll.


    Fredagen var en regnig dag. Vi checkade ut ut hotellet, åt glass i hotellets Moro Sky Bar i 25e våningen, gick en sväng via Finlayson-kvarteren och åkte sedan till Ylöjärvi och hälsade på bekanta. Bra avslutning på semestern!

    Fuerteventura

    I våras frågade mina föräldrar ifall vi hade lust att hänga med på gemensam resa, i samband med mammas 75 -års dag, tillsammans med min syster och hennes son. Självklart! Vem tackar nej till en resa i oktober liksom?

    Mammas önskemål var att åka till Jandía i södra Fuerteventura (dvs en av Kanarieöarna) och det var ju en bekant plats sedan förr, eftersom vi var där när Isla fyllt 1 år och några år tidigare när vi var ett relativt färskt par. Skönt med ett bekant ställe, där man vet var det lönar sig att gå ner till stranden, hur man kommer till fiskarbyn Morro Jable längs den mysiga strandpromenaden, var det lönar sig att skåda den vackra solnedgången osv. Älskar stället, eftersom det är så olikt resten av Kanarieöarna; i Jandía finns inga inkastare, utan personalen på restaurangerna kommer högst och berättar om dagens meny och sen lämnar de en ifred, vilket ändå inte utesluter god service. Uppskattar den lite ”svalare” servicen där. Hela stället är så rent, stränderna putsas grundligt dagligen och vattnet är kristallklart. Man kan spendera en hel dag med att gå längs strandkusten, vilket dock inte är så aktuellt när man reser med barn. Det enda negativa med Fuerteventura är, att det oftast blåser himla mycket där och det är inte i onödan stället kallas surfarnas paradis. I jämförelse med norra ön är Jandía betydligt lugnare, men min tidigare erfarenhet av stället är hård blåst, gul flagga, höga vågor och svala kvällar.

    Så döm om min förvåning när det var 29 grader varmt när vi anlände, grön flagga dagligen och varma, ljumma kvällar! Havsvattnet var nog det varmaste jag någonsin upplevt på Kanarieöarna och jag hade kunnat guppa i de saltiga sköna vågorna i timmar. Barnen älskade det också och båda gjorde enorma framsteg i simmandet: kusinen lämnade bort hajfenan* och simmade helt själv medan två år yngre Isla lämnade bort armpuffarna och klarade sig till slut endast med hajfenan. Hon som varit ganska försiktig när det gäller vatten och tyckt mest att vattnet är så kallt. Är ju själv ett riktigt vattendjur och kände mig riktigt nöjd som mamma, när min dotter inte ville komma upp ur vattnen någonsin.

    För familjen långsam var det ju en viss utmaning att hållas med i andras rytm, men när jag såg glädjen i Isla när hon fick leka med sin kusin, som hon så beundrar och hörde det konstanta skrattet, var det så värt den lilla stressen. Kände mig kanske int helt lika utvilad som efter Lanzarote i våras (som jag lovar att blogga om snart!), då Isla ännu sov låååång dagssömn, men visst behövdes denna vecka i solen enormt mycket just denna höst.

    *Hajfenan ja: Märket är Swimfin och jag köpte vår från Polkuped. Eftersom jag själv blivit en duktig simmare tack vare ”kellukkeet” (sådana där gula som man hade på ryggen), istället för armpuffar, var jag urlycklig över att denna produkt funkar så bra och att Isla gillar den så mycket. Den väckte mycket uppmärksamhet och många tyskar kom fram och frågade vad det var för märke.

    OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAimg_0401img_0535img_0536img_0581

    En sommarvecka i Stockholm

    Så många gånger har vi funderar på att det vore kul att åka till Stockholm sommartid för en gångs skull. När jag började tänka efter kom jag fram till att jag senast besökt staden under sommaren år 1988! Har ju bott där och åkt dit fast hur ofta men alltid en annan årstid.
    Junibacken lockade också, så vi bokade båtresa tur och retur och fick boende fixat i min vän Oscars mammas lägenhet i Danderyd medan hon själv var på sommarstället. Väldigt praktiskt! Av praktiska skäl tog vi även med bilen, vilket visade sig att vara ett genialt drag, trots att vi använde även allmänna färdmedel.
    Det blev Skansen, Junibacken (färja till Djurgården båda gångerna) och allmänt häng i gott sällskap. Skönt att även några kvällar hänga hemma hos Oscar med hans fina familj. Så tacksam över att ha lärt känna dem.
    Om hur det är att resa med en 3,5-åring som är arg för det mesta kan vi ta i ett annat inlägg… Nu bilder!

    En återkommande fråga under båtresan var ”Var är Ville Viking? Var är Ville Viking?” och pga lite tidtabellsmokan för vår del missade vi honom under hela kvällen. På morgonen lyckades vi äntligen se honom när han drog danskurs på barnavdelningen. Huh. MjukisVille däremot hölls med i ett fast grepp HELA veckan.


    Vi reserverade en dag åt Skansen och en dag åt Junibacken, vilket var ett smart drag med tanke på att vi rörde oss med en 3-åring och en snart 2-åring där. Där omkring blev det allmänt Stockholmhäng och långa, sköna promenader i fint väder. Lyxen att ha Oscar (med arbetsbakgrund på Skansen) med oss, behövde inte alls öda energi på att ta reda på vart vi skulle gå osv.


    En av favoriterna var nog Konsum på Skansen (för att bota akut ”magont” med läcker pinnglass), det var som att stiga in i en annan tid.

    Senare på kvällen hängde vi i Humlegårdsparken, där barnen fick springa av sig. Var precis påväg bort därifrån, då vi såg en man gå på lina. Barnen sprang ivrigt dit, mannen presenterade sig som Adrien från Frankrike och frågade om Isla ville prova. Hon nickade och vi gick bort till en lite lägre slackline och jag bara förvånade mig över hur modigt hon gav sig in på det hela, min fina flicka! Och hur duktig hon var! Hon (eller vi) får ju ofta höra på dagis att hon borde träna på att klättra mer osv, så det kändes extra fint att hon var så duktig på balansgång! 

    Killen berättades oss att de hänger där i Humlegårdsparken onsdagar efter jobbet så länge vädret tillåter. Se det som ett tips, om du rör dig i Stockholm!


    Oroade mig lite för Junibacken under högsäsong och sjukt mycket folk var där nog. Sagotorget gick lite förbi, eftersom det var så fullt och Isla fick tydligt ångest av alla skuffande barn. Bongade som tur att det skulle visas en dockteaterversion av ”Hur gick det sen?” på Muminavdelningen och trots fullsatt sal trängde vi oss in med Isla och tur var det! Isla fick lite lugna ner sig och gillade helt tydligt den fina pjäsen.


    Muminavdelningen var annars också imponerande. Vi hade ett par timmar på oss innan möjlighet att åka Sagotåget (vi gavs ett klockslag vid inträdet), som speciellt jag väntade på med iver.


    Oroade mig lite för Islas reaktion men det var helt tydligt en stor grej för henne. Även Joonas och jag var väldigt imponerade och rörda. Vi köpte Sagotåget-boken och den vill hon läsa varje kväll. En kväll konstaterade hon att tåget inte var skrämmande utan ”det var fint!”.


    För övrigt visade Stockholm sin bästa sida och kände en stor lycka av att få hänga där med min familj och goda vänner.


    På hemvägen hade vi lite bättre tur och träffade Ville Viking flera ggr. Isla vågade ge en färdigt high five åt honom och fick lite extra godis av honom.

    Var förresten väldigt imponerad av nyrenoverade Gabriella, allt var så nytt och fint. Hade valt en Family Comfort-hytt och det riktigt harmade mig att vi hade så lite tid i hytten, sängen och täckena var sååå sköna! Men Isla vägrade somna i tid och så hade vi så tidig väckning pga färjan kommer redan 09:15 i land i Helsingfors…

    Eurovisionsbubblan

    Det gjorde nog bra med en mini getaway! Det är en del negativa grejs som pågår omkring mig just nu, så att få spendera några dagar i Stockholm, där det spelades Eurovisioner över allt och folk var glada och dansade vid de musicerande trafikljusen gjorde nog bra. Intensivt var det ju och tack vare sent flyg på söndagen var jag trött som en trasa efteråt. Men det var värt det!

    På fredagen drabbades jag olyckligtvis av migrän innan vi skulle åka, så skumpan fick utebli och det blev istället islatte på Johan & Nyström på flygfältet.


    Jag roffade direkt åt mig galgar som hängde vid receptionen och tog självklart en knippe med hem som souvenirer.

    Var en snabb sväng via hotellet och åkte direkt till Eurovision Village i Kungsträdgården, eftersom vädret ännu var semisoligt och uselt väder hade utlovats till veckoslutet. 

    Där var livemusik med bl.a Martin Stenmarck, Idol-Mollie och Afro-Dite.

    City skyliner intresserade oss mest, så till takterna av Never Let It Go åkte vi upp för att beundra ett vackert kvälls-Stockholm.


    Följande morgon var det så svårt att stiga upp, men vi hade ju biljetter till Family Show kl 13, dvs sista generalrepetitionen av finalen. 

    Försökte få upp fiilisen med att lyssna på årets finalister och visst blev jag snart ivrig som ett litet barn.

    Fick ett telefonskal och en t-shirt!


    Har varit oerhört skeptiskt inställd mot genrep tidigare år, men tänkte ge den en chans nu när det ordnades i Stockholm och jag blev utan finalbiljetter. Så här i efterhand vet jag att man borde ha satsat på The Jury Final, som var kvällen innan, kanske främst pga att Justin Timberlake uppenbarade sig där, men inte på dagsgenrepen. Annars var det ju helt full show, men reagerade på att en stor del av artisterna inte varken sminkat sig eller lagat håret. Jag förstår det ju väl, eftersom finalen är samma kväll, men visst kändes det lite som att vi inte var ”worthy” mer…

    Hur som helst var det ju som väntat en produktion av hög klass och det var en njutning att se en sådan proffsig show där ALLT funkade.

    Övervägde en kort stund att sen också köpa biljett till megapartyt på Tele2 Arenan, men insåg efter showen att nä, det fixar vi nog inte. Var alldeles för trötta och tidtabellen skulle ha blivit allt för tajt. 

    En viktig programpunkt denna helg var ABBA-museet pga den temporära utställningen Good Evening Europe. Och tajmingen kunde inte ha varit bättre: När alla ESC-fans var påväg till Globen eller Tele2, fick vi vara helt ensamma på museet, som undantagsvis var öppet till 22:00. Lyx!

    Efter museet insåg vi att det var brådis ifall vi ville se finalen.


    Vi hade bongat att finalen skulle visas på screen i hotell-lobbyt, vilket passade oss perfekt med nära väg till rummet. 


    Studio Eurovision pågick redan när vi anlände och hann bli oroad en stund när det frågades ifall vi hade ett bord bokat. Det hade vi ju inte, men dem hövlige killen lovade fixa oss ett bord, vilket han snabbt också gjorde. Så vi laddade upp med Snacks platå och skumppa och iPaden framför mig så jag kunde twittra och delta i vadslagningen ESCbuteljen2016.


    Min slutliga tippning vs slutresultatet:


    Inte EN ENDA placering rätt, trots rätt länder i topp 4! Men jag var ju så nöjd! Ukraina var den första av bidragen som berörde mig och när jag såg den i andra semin satt jag ju med gåshud och tårarna i ögonen. Tänkte bara att resten av Europa tycker den är för svår. Tydligen inte! Jej!

    På söndagen hade vi ännu tid att shoppa OCH äta middag hos våra härliga vänner, perfekt!