Fästingbussen

Igår gjorde vi äntligen det som vi borde gjort redan tidigare: tog TBE-vaccinet.

Mina föräldrar vistas mycket på stugan i Kyrkslätt skärgård och hittar fästingar på sig titt som tätt. Kimitoön, där vi igen vistas mest om somrarna, hör igen till riskzonerna, men än så länge har vi sparats från detta obehagliga kryp.

Men så läste jag denna artikeln på en kompis FB-vägg och diskussionen under och insåg att det var dags för hela familjen att få sin spruta.

Väldigt praktiskt är att Fästingbussen, dvs Punkkibussi ofta befinner sig utanför köpcentret nära oss, så vi kollade tidtabellen och slog till igår. 

  
Man fyllde först i en blankett för alla familjemedlemmar, betalade och steg sedan in i bussen för att få vaccinet. Isla steg ivrigt in i bussen och vi tog sprutan först, så hon skulle se hur duktigt vi tog den. Isla blev lite gnällig, men damen (som för övrigt talade svenska) i bussen var mycket snabb och plötsligt var det gjort och Isla såg ut att fundera ”var det allt?”.

Om ett par veckor måste vi ta andra dosen.

Efteråt lovade vi att Isla skulle få glass, men hon började tjata om ”kex” så vi tog nu en glass åt henne just in case och frågade om de har nåt kex på caféet. De hade sånt man använder i tiramisu, Isla sade ”yök!” men började i följande sekund mumsa i sig den med god aptit. Nice manners there…

Glassen smakade hon en sked av, sade igen ”yök” och föredrog rieskan Joonas tagit med. Ok. Nå, jag klagar inte.