Badrumsgolvet

Det är en tid sedan mitt inlägg om att måla badrumskakel. Tidigare har vi alltså målat väggen i övre våningens badrum och golvet i nedre våningens WC. Nu var det äntligen dags för golvet i badrummet, där vi redan målat en liten plätt som finns under tvättmaskinen. 


Golvet ser grårutigt ut, men är i verkligheten mer ljusblårutigt.

I samband med Trailer Park Boys’ julshow Dear Santa, Please Go F**k Yourself på Kulturhuset, bestämde vi oss för att ta in på hotell och föra Isla till farföräldrarna. Jag tog dessutom fredagen ledig och tur var det, eftersom vi knappast hade hunnit med projektet annars. 

På fredagen tvättade vi först golvet med målartvätt och så lade vi primer av samma märke som målfärgen, dvs V33. Det luktade riktigt illa, och skulle inverka i 24h, så det var ett smart drag att övernatta på hotell, eftersom badrummet är helt vid sovrummet.

På lördagen målade vi första lagret, vilket tog ganska lång tid, eftersom vi tejpade lister o dyl, tog bort silikon osv. Efter första lagret ser det helt asigt ut och hade vi inte redan tidigare målat med samma färg, hade jag antagligen gråtit en skvätt:

Egentligen kan man redan efter 3 h måla ett nytt lager, men vi bestämde oss för att satsa på hotellets utomhuspool med bastu och målade följande lager på söndagen:

Betydligt mer tillfredställande att måla lager nr 2, äntligen såg man något resultat! Bestämde oss ändå för att måla ännu ett lager samma kväll. 

Vi tog en risk med att tejpa väggarna, för trots ”sensitive” tejp, hände detta:


Målfärgen är på det sättet ganska känsligt, att den lätt lossnar, ifall något fastnar i den. Och vi är ju medvetna över att detta kanske inte är en superlångvarig lösning, men behagar ögat betydligt bättre än det förra badrummet. Till problemet ovan hjälpte inte annat än att köpa en liten burk målfärg och måla över problemställena. 

Riktigt nöjd faktiskt med slutresultatet!

En gång atopiker, alltid atopiker

I somras märkte jag att mina läppar började vara ganska känsliga och att torrheten på läpparna spred sig även runt läpparna. Reagerade på att jag använde ganska mycket Bepanthen, vilket jag i normala fall använder vid endast extrema fall. 

Torrheten kom och gick, ibland var läpparna mer spruckna, ibland mindre. När vi var på vår resa kändes det som att det bara blev värre, trots att man tycker att saltvatten skulle just hjälpa mot utslag. Nu var även mungiporna riktigt spruckna och jag sökte mig till arbetshälsovården med avsikt att få remiss till hudläkare. Läkaren gjorde dock själv diagnosen Perioral dermatit, kanske just pga att det blivit värre på resan i värmen. Och visst passade symptomen in på mig. Och hydrocortison fick man ABSOLUT inte använda, om man misstänkte POD. Det känns att det hjälper men det gör det i själva verket värre. Självklart hade jag använt hydrocortison till det (inte på resan dock)…
Fick en medicinsalva och om inte det hjälpte, skulle jag börja med antibiotika. Kändes som att läpparna blev bara värre och när jag efter en vecka kontaktade läkaren igen, fick jag en antibiotikakur. Läpparna blev ännu värre, var fyllda med blåsor och helt otroligt sjuka. Ful kände jag mig också och kände att alla bara glodde på mina läppar när vi pratade. 


Uppsvullna som efter en misslyckad Botoxbehandling…


I början av veckan KRÄVDE jag att få remiss till hudläkare och fick det till slut och en tid till idag. Hade lite googlat och läst om ämnet och om och om igen nämndes att POD uppenbarar sig främst runt munnen och näsan medan den lämnar läpparna i fred. Mitt främsta problem var ju just läpparna. Misstankar om herpes och svampinfektion började vakna…

Hudläkaren konstaterade direkt: Men det där är ju inte nån POD! och var helt förskräckt över att jag ordinerats dendär salvan och antibiotikan. Hon uteslöt också herpes pga symptomen hållit på så länge. Istället menade hon att det helt tydligt är infekterat och ett fall av exem, att något aktiverat det på sommaren och pga fel vård blivit värre. 

Fick en ny salva som jag ska använda i en vecka och sedan fortsätta med en annan salva. Samtidigt måste jag kolla igenom mina krämer och andra hudvårdsprodukter, vad som möjligtvis kunnat irritera huden såpass. 

Hoppas detta nu hjälper. Fick känslan att även denna läkare var ganska snabb med sin diagnos… Men är främst urförbannad över den första, förhastade diagnosen som visade sig vara helt fel. Hade hört att det är svårt att få diagnosen POD men i mitt fall kom den lite för lätt igen…

Staketprojekt

Vi har ju en egen liten bakgård som jag är superivrig över. Den hade ett pyttelitet staket och buskar som skymmer utsikten till grannarna.


Bild: Remax

Men när löven på hösten föll, kändes det plötsligt lite naket och att grannarna ser in till oss från alla håll. Så när vägg-grannarna frågade om det var ok för oss att de lät bygga ett nytt staket och ifall vi möjligen var intresserade av att delta i projektet, bestämde vi oss för att passa på.

Passligt inför hösttalko fick vi ner buskarna och följande vecka började bygget. 



Hitta Joonas!




Klart! Eller staketet bör ännu målas, men det kan man göra först på våren.

Men jag är riktigt nöjd! Ser redan en massa potential på vad man kan hänga på väggen: blommor, växter, lampor, örter osv. osv. 

Fuerteventura

I våras frågade mina föräldrar ifall vi hade lust att hänga med på gemensam resa, i samband med mammas 75 -års dag, tillsammans med min syster och hennes son. Självklart! Vem tackar nej till en resa i oktober liksom?

Mammas önskemål var att åka till Jandía i södra Fuerteventura (dvs en av Kanarieöarna) och det var ju en bekant plats sedan förr, eftersom vi var där när Isla fyllt 1 år och några år tidigare när vi var ett relativt färskt par. Skönt med ett bekant ställe, där man vet var det lönar sig att gå ner till stranden, hur man kommer till fiskarbyn Morro Jable längs den mysiga strandpromenaden, var det lönar sig att skåda den vackra solnedgången osv. Älskar stället, eftersom det är så olikt resten av Kanarieöarna; i Jandía finns inga inkastare, utan personalen på restaurangerna kommer högst och berättar om dagens meny och sen lämnar de en ifred, vilket ändå inte utesluter god service. Uppskattar den lite ”svalare” servicen där. Hela stället är så rent, stränderna putsas grundligt dagligen och vattnet är kristallklart. Man kan spendera en hel dag med att gå längs strandkusten, vilket dock inte är så aktuellt när man reser med barn. Det enda negativa med Fuerteventura är, att det oftast blåser himla mycket där och det är inte i onödan stället kallas surfarnas paradis. I jämförelse med norra ön är Jandía betydligt lugnare, men min tidigare erfarenhet av stället är hård blåst, gul flagga, höga vågor och svala kvällar.

Så döm om min förvåning när det var 29 grader varmt när vi anlände, grön flagga dagligen och varma, ljumma kvällar! Havsvattnet var nog det varmaste jag någonsin upplevt på Kanarieöarna och jag hade kunnat guppa i de saltiga sköna vågorna i timmar. Barnen älskade det också och båda gjorde enorma framsteg i simmandet: kusinen lämnade bort hajfenan* och simmade helt själv medan två år yngre Isla lämnade bort armpuffarna och klarade sig till slut endast med hajfenan. Hon som varit ganska försiktig när det gäller vatten och tyckt mest att vattnet är så kallt. Är ju själv ett riktigt vattendjur och kände mig riktigt nöjd som mamma, när min dotter inte ville komma upp ur vattnen någonsin.

För familjen långsam var det ju en viss utmaning att hållas med i andras rytm, men när jag såg glädjen i Isla när hon fick leka med sin kusin, som hon så beundrar och hörde det konstanta skrattet, var det så värt den lilla stressen. Kände mig kanske int helt lika utvilad som efter Lanzarote i våras (som jag lovar att blogga om snart!), då Isla ännu sov låååång dagssömn, men visst behövdes denna vecka i solen enormt mycket just denna höst.

*Hajfenan ja: Märket är Swimfin och jag köpte vår från Polkuped. Eftersom jag själv blivit en duktig simmare tack vare ”kellukkeet” (sådana där gula som man hade på ryggen), istället för armpuffar, var jag urlycklig över att denna produkt funkar så bra och att Isla gillar den så mycket. Den väckte mycket uppmärksamhet och många tyskar kom fram och frågade vad det var för märke.

OLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAOLYMPUS DIGITAL CAMERAimg_0401img_0535img_0536img_0581

Shopstop 2017

Så här under flytten har jag gjort av mig med en massa kläder och ändå känns det som att jag har helt för mycket sådant jag inte använder. Känner att jag i år har investerat i många bra basplagg och känner att jag kunde klara mig med dem en tid. 
Efter graviditeten hade jag kris med min kropp eftersom inget längre passade och måste förnya garderoben rätt så grundligt. Trots att jag inte är någon ”himoshoppaaja”, går det alltför mycket pengar till kläder och jag får ångest av det. Jag är en materialist och får glädje av materiella ting. Så är det bara.

Så därför överväger jag starkt på att satsa på Shopstop hela 2017. Alltså inga kläder åt mig själv. Har följt med några bloggare under deras shopstop och har blivit inspirerad, samtidigt som jag just nu läser KonMari… Plus att avbetalningen för lånet börjar i januari, så då finns det igen mindre pengar att shoppa för.

Någon annan som funderat i samma banor och känner att den kunde anta utmaningen tillsammans med mig?


Skor (Saint Vacant) köpta i januari, jeans (Lindex) köpta i juli, bomberjacka (BikBok) köpt i augusti och lång tröja i alpakkaull (BikBok) köpt i förrgår. Väldigt nöjd med alla investeringarna!

Om att måla badrumskakel

Det har kommit önskemål om att jag skulle blogga mer om mina erfarenheter av att måla badrumskakel, som jag lite behandlade i ett tidigare inlägg. Har lite pantat på det, eftersom jag tänkt ta ordentliga bilder med kameran sen när vi målat även övre våningens badrumsgolv.

Har inte orkat ta fram kameran + inser att det kommer att ta läääänge ännu innan vi har möjlighet att ta an golvet så här kommer en mellanrapport:

Använde kakelfärg av märket V33, som man får bl.a. i K-Rauta. Det finns även ett annat märke, som man får i Bauhaus, men det lär vara riktigt dåligt och luktar sjukt illa. V33 däremot luktade inte just alls.

Vi har alltså ett badrum i övre våningen med dusch, WC och bastu och det såg ut så här:


Bilder: Remax

Väldigt 90-tal alltså med ljusblått och bård. Golvet ser ju lite grårutigt ut, men det är nog mer en ljusblå nyans.

Vi hade bestämt oss för mörkgrått golv och ljusgrå vägg. Förargligt nog fanns det inte någon passlig nyans bland väggfärgerna men så visade det sig att man nog kan måla vägg med golvfärg men inte tvärtom. Och bland golvfärgerna fanns den perfekta gråa nyansen.

Jag tog an väggen i badrummet innan vi flyttade in, höll på i ca 5h, men fick målat väggen två gånger och färgen blev helt jämn och bra. Visst finns det några ställen jag ännu gärna skulle måla ett lager på, men vi får ta det en annan gång. Färgen var behaglig att måla med och slutresultatet blev jämnt. Badrumsvägg är däremot jäkligt krångligt att måla pga alla duschar och hyllor och byttor att måla runt. Så golvet torde vara lättare att måla.


Eftersom vi insåg att vi inte skulle hinna måla golvet, men ville gärna få in tvättmaskinen på sin plats, löste vi det med att måla en plänt – där tvättmaskinen skulle stå – först och sedan ta resten av golvet senare.

Vet inte om det var så smart, men nu måste vi måla resten i alla fall! 

Nedre WC:n hade ett ganska fruktansvärt golv också:


Bild: Remax

Joonas målade det i några kvällar och det blev riktigt bra:


Problemet med badrummets golv är ju bara att man behöver ett par, tre dagar tid, och under dessa dagar kan ingen gå i duschen… Rapporterar mer när det är klart!

Hemlarm eller nä?

I och med flytt från höghus till parhus kom Joonas på att det kunde vara bra med hemlarm. Jag hade inte ens tänkt på saken men ju mer jag tänkte på saken kändes det nog som en nödvändig lösning.

Igår besökte en representant från ett av de mer kända bolagen oss, presenterade produkterna och gjorde en offert. Om inte annat så lyckades hon skrämma upp mig rejält med sina snack om hur det är bra med nattskydd, speciellt när Joonas jobbar nätter och jag är hemma på tumis med Isla. Att nattliga intrång blivit mer och mer vanliga. Gulp…
Men priset är ju nog väldigt saftigt och blev lite osäker på ifall det på riktigt är nödvändigt?

Vad säger ni? Erfarenheter? Tips? 

Hälsn.

En som bott i höghus hela sitt liv